Filmer jag såg men skrev ingenting om (Januari-Mars 2017)
A Cure for Wellness
Trotts att den här filmen var snyggt filmad och har bra namn kopplade till sig så saknar den en anledning till varför jag ska bry mig om handlingen och konflikterna närvarande. Filmens mysterium är inte särskilt svår att lista ut heller. Inte världens bästa film, men det fanns ingen anledning till att se den heller, mest för att budskapet är förutsägbart och har gjorts otroligt många gånger innan.
John Wick: Chapter 2
Jag tyckte om den första ’’John Wick’’ och jag tycker om ’’John Wick: Chapter 2’’ lika mycket tror jag. Dialogen och handlingen är skrattretande på ställen och det förstör en stor del av filmen. Det hjälper inte heller att skådespelarna låter uttråkade som fan. Vad som fungerar med filmen dock är alla sina tekniska förmågor, med otroligt snygg koreografi, kameraarbete och klippning i actionsekvenserna. Troligen den bästa bit av action jag kommer få se i år. Världen filmen skapar är spännande och cool också.
Kong: Skull Island
En stor monster kassasuccé och den lever upp till exakt vad man förväntar sig. Borta är ’beauty who killed the breast’, utan här är det idioti, one-liners, en massa överdriven action och en massa coola och löjliga ögonblick. Inte för mig personligen, men det är inget spektakulärt fel med den heller.
The Lego Batman Movie
Den här filmen var definitivt förbättrad när det gäller takt och skämt i jämförelse med ’’The Lego Movie’’, vars är flesta tekniska element, men samtidigt saknar den det kreativa berättandet som var med i den filmen. Det är väldigt roligt att få se en parodi på Batman, speciellt nu idag med tanke på vad ’’Justice League’’ håller på med, men vissa delar är förutsägbara och onödigt överdramatiserade, som när Alfred trillar av flygplanet. Den här filmen var bra dock, bara inte fantastisk.
Moonlight
Detta är den ultimata Oscars filmen, med så många mångfaldiga element att det får mainstream journalister att gråta av alla sina klappar på ryggen de ger sig själva efter att ha sett den. För mig är det en stenhård film, men saknar det visuellt imponerande scenografin som jag längtar efter i tunga draman, som i ’’Spotlight’’ och ’’Birdman: Or (The Unexpected Virtue of Ignorance’’, vilket är varför jag jag föredrar dessa över ’’Moonlight’’.
Silence
Utav alla filmer jag ville se i år var den här högt upp på listan, med Martin Scorsese som äntligen får släppa sitt projekt han har velat göra efter så många år. En otroligt lång, kall och brutal historisk drama med absolut inga tecken av något ljus vid slutet av tunneln. Undrar varför ingen såg den här filmen. En vanlig regissör som jobbar inom Hollywood kunde gjort den här filmen till ett extremt påtvingat budskap om kärlek för varandra, men detta är Scorsese vi snackar om här. Troligen bland det bästa filmskapandet det här decenniet. Jag har sett mycket artiklar online som tar upp filmens känsliga innehåll och till det säger jag att man inte kan avbilda historia ordentligt och vara politiskt korrekt samtidigt. En av årets bästa filmer för mig personligen.
Så det var det. Nu blir det snart sommarperioden där jag tittar på ''Samurai Jack'', ''House of Cards'' och ''Fargo'' hellre än att gå på bio, men jag ser fortfarande fram emot ''Get Out'', ''Dunkirk'', ''War of the Planet of the Apes'', ''The Dark Tower'' och jag kanske får se ''Your Name'' igen.