mrtambourineniclas.blogg.se

Jag såg nyligen ’’Storks’’, en animerad komedi film från Warner Bros. Animation, via Netflix häromdagen med en kamrat till mig och jag inte såg fram emot att se filmen. Vad jag fick var ett gäng skratt, några bra animerade sekvenser och tyvärr några klichéer jag inte brydde mig särskilt mycket om. Karaktärsdesignerna och vissa karaktärer var ganska plana, oinspirerade och var endast inkluderade så att en förutsägbar handling kunde spelas ut, istället för att vara riktiga karaktärer med sina egna personligheter, men filmen gjorde sitt jobb tillräckligt bra på många ställen för att underhålla ordentligt i en jämn och konsekvent snabb takt. Med sina trailers och marknadsföring generellt förväntade jag mig att jag skulle absolut hata den här filmen, men efter att jag såg den var jag förvånad att jag tyckte om den trots sina problem, mest tack vare sin visuella humor och spektakulära animation. Den var söt, men inte för söt. Det är chockerande för mig att jag tyckte om en film som inte var riktad till mig som en publik och har problem man klart och tydligt inte tycker om i jämförelse med andra, med min kamrat mer så. Det har hänt några gånger innan, speciellt när det gäller anime, mest nyligen med ’’Anthem of the Heart’’, ’’John Wick: Chapter 2’’ och ’’Kuso’’, men inte med en film marknadsför till familjer och små barn. Filmen fick mig att vilja skriva en kort text från min filmsnobb tron om hur ens personliga smak är unik och det är inget fel med det, detta inkluderar mig själv.
Jag har aldrig förstått varför folk i min ålder och äldre tycker om ’’My Little Pony: Friendship is Magic’’, en serie som jag måste påminna er om gjordes för att sälja leksaker till unga tjejer. Jag har till och med dejtat en ’pegasus sister’ och sett några avsnitt tillsammans med henne, men det var ingenting jag förstod förens för något år sedan när jag började titta på ’’Steven Universe’’. Jag är en utav de få människorna som faktiskt tycker att ’’Steven Universe’’ är lite överskattad efter att ha sett alla avsnitt, men jag tycker om det fortfarande och inga utav mina kamrater förstår varför. Mitt ’försvar' brukar vara för att jag tycker om humorn och karaktärerna, men samtidigt finns det inga logiska anledningar till varför jag tycker om det. Det är oftast personliga smaker, hur man känner sig för tillfället i en period utav sitt liv och hur nostalgisk man är för vissa saker. Detta är hur flesta drar sig till vissa filmer, serier och musik, speciellt inom nördkultur och folk med former utav autism som mig själv. Jag kan tänka mig att det inte är så långt ifrån MLP fantaster också. Inte majoriteten naturligtvis, men en del troligen. Gnoggin gjorde en video på Youtube för några år sedan där han pratade om furry kultur och hur det kommer sig att den sidan utav vårt samhälle existerar till att börja med, till exempel hur det vi tittade på när vi var yngre påverkar vår smak för underhållning (och andra saker) när vi blir vuxna. Disney har tjänat miljarder med detta varje år. Vi har allihopa olika uppväxter och därför olika smaker, så det är inte fel att hitta underhållning på en subjektiv nivå i alla skumma ställen, mest för att ingen har 'rätt'.
Vem som helst kan säga detta, det är ingenting nytt precis, men vad jag ville prata om är hur detta är relaterat till filmteori och filmkritik. Folk och professionella kritiker har ett missförstående om vad det innebär att vara en kritik inom en konstform; kritiker är inte där för att säga vad som är bra eller dåligt för att de är så kallade experter, utan de är där för att starta en diskussion om konst. Många negativa filmrecensioner brukar bli svartlistade hos flesta, vissa går till mer extrema sidor än andra, som den där killen i Egypten som inte tyckte om att kritiker hade negativa åsikter om en film med en clown maffiaboss och en krokodilman. Jag tror det skulle vara värre ifall kritiker faktist gav filmer som ’’Suicide Squad’’ och ’’Storks’’ höga betyg. Jag läser inte recensioner ofta längre, oftast är det när betygen generellt är det motsatta av mina egna åsikter och jag läser det hellre för att få ett annat perspektiv än min egen, men tyvärr är flesta recensioner inte tillräckligt detaljerade för att ge mig ett tillfredsställande svar. Detta var speciellt märkvärdigt när jag såg och tyckte om ’’Valerian and the City of a Thousand Planets’’, men den filmen blev kallad sommarens sämsta film hos många kritiker och i slutändan kunde jag inte komma på objektiva svar till varför de har fel, men jag personligen tyckte om filmen och jag gärna vill se den igen. Fast detta är jag själv som är stort investerad i filmteori och filmindustrin, men flesta människor går bara till Rotten Tomatoes för att se ifall en film är värd att se eller hur kritiker har svarat till en film man tycker om eller hatar. För många människor är RT ett stenhårt bevis på ifall en film är bra eller ej, när verkligheten kommer inte i närheten utav den webbsidan. Producenterna och marknadsförarna för ’’Annabelle: Creation’’ tvingade in positiva recensioner så filmen fick höga betyg på RT några veckor innan filmen släpptes, så man kan inte lita på recensioner längre. Vissa företag till och med betalar vissa tidningar att ge positiva recensioner. Jag säger inte att man borde absolut säga nej till varenda sak till vad kritiker säger, utan jag säger att folk borde ha öppna dörrar för nya idéer och åsikter som de nödvändigtvis inte håller med om, detta gäller inte bara underhållning.
Jerry Seinfeld sa en gång ’you can’t be the one who decides why you like something. It doesn’t matter’. Tyck om vad du tycker om oavsett vad andra säger, respektera andra för deras egna individuella smaker och ifall du träffar en med drastiskt annorlunda synvinklar än dina egna borde du prata med dem och ta reda på varför folk tycker om vissa saker och tänker som de gör. Jag har träffat människor som inte tycker om min favoritfilm ’’Spirited Away’’ och jag förstår varför de inte gör. Film som ett medium måste experimentera för att utvecklas, men ibland måste folk sluta ta sig själva så seriöst. Ibland vill folk bara skratta åt en stork som springer in i en glasruta.