10 Actionfilmer från 2010-2019 jag rekommenderar
Många kritiker skulle påstå att action är en genre om inte har något värde. Min syn på det hela är att genren har kommit till en sådan stor popularitet att det inte finns utrymme för filmföretag att ta några chanser med det, eller tillåta filmskapare att experimentera med det. Det här decenniet har i resultat av det haft skrattretande projekt, fast allt bra kommer alltid flyta upp till toppen. Det kanske bara är en procent av alltid som släpps, men den delen är värt det.
Klickar du på filmens titel blir du riktad till sespektive films IMDB sida.
Större delen av filmens klippning, skådespelare och scenografi är synkroniserad med musiken som spelas, något som lätt kan tolkas som en gimmick, ifall det inte var utfört så bra som det är här. Många har till och med kvalificerat den som en musikal på grund av det, något jag kan stå bakom. Skulle hellre jämföra Baby Driver med balett, i sina överdramatiserade karaktärer och deras rörelser. Finns inte många filmer likt Baby Driver och har fenomenala detaljer som gör upplevelsen värt att se flera gånger.
Inception är definitivt bland de mest överskattade filmerna under decenniet för mig, men samtidigt ska jag inte förneka att den har bra saker i sig. Skådespelarna är passande, alla scener är snyggt byggda, effekterna är grymma att skåda, spänningen är hög och dramat är fängslande.
Regisserad av två stuntkillar som har jobbat inom actionfilmer i många år, som annars är ett tecken på medelmåttig film och definitivt gjorde mig skeptisk. Resultatet är en film som kan alla tekniska sidor till vad som behövs i en bra actionfilm, med klara, statiska kamerakompositioner, skådespelare som faktiskt kan slåss, stilistiskt ljus och klippning som respekterar hur våldet utspelas. Praktiskt taget är detta en kassasuccé från 80-talet i förklädnad. Jag vägrar avslöja vad som händer. Ett måste se.
Jag hörde en gång frasen ”tecknat privilegium” och har blivit en av mina favoritsaker att säga. Exempel på det är att Kung Fu Panda 2 är en animerad film och då kan komma undan med saker en spelfilm inte kan, som att skapa färgglada karaktärsdesigns, komponera actionsekvenser på ett sådant sätt där kameran och ljus kan placeras och flyttas var som helst, osv. Vilket är varför filmen ser så imponerande ut. Sedan är handlingen bra också, med en intern konflikt hos huvudkaraktären som hanteras fruktansvärt känslomässigt och seriöst, i en komedifilm med Jack Black som heter Kung Fu Panda 2. Respekt till Jennifer Yuh Nelson som vet hur man gör en fantastisk familjefilm.
Många publikationer har rankat Fallout som den bästa filmen i den här nya Mission: Impossible trilogin, fast min personliga favorit är Ghost Protocol. Brad Bird regisserade den här och för första gången gav Tom Cuise en karaktär att spela i den här filmserien. En riktig människa som kunde göra fel ibland och det påverkade insatserna och handlingen. James Bond influensen är i full effekt, med en mänskligare sida Brad Bird är känd för och är vad som gjorde Superhjältarna så bra. Actionsekvenserna är innovativa, kreativa och roliga, filmen är inte rädd att ha lite skoj med sin premiss och dialogen är underbart löjlig.
Det är fascinerande att se hur asiatisk film är väldigt specifika i hur de filmar slagsmål och hur viktigt det är för att berätta en historia visuellt. Man förstår karaktärerna genom deras kroppsspråk och hur de är inramade i filmen, deras tekniker i strider, deras kläder, osv. Att ha skådespelare som faktiskt kan slåss verkar vara en döende konst här i västvärlden och borde uppskattas när det dyker upp.
Bristerna är lättare att tolerera i Skyfall för mig tack vare hur bra filmen ser ut och handlingen är ett klipskt sätt att koppla ihop alla individuella spännande sekvenser. Sedan är Bond också en riktig deckare som utvecklar handlingen och upptäcker saker dynamiskt, som höjer insatserna. I The Dark Knight händer det saker hela tiden på grund av anarki. Likt Casino Royale är Daniel Craigs avbildning av Bond den första gången jag brydde mig om karaktären och hans interna konflikt.
Metaforen är fortfarande billig, fast den här gången kan man acceptera det när allting kopplat till det är fängslande i sig självt. Alla scener är underbara att skåda och varje vagn på tåget filmen utspelas på är intressant och är snyggt filmade. Tonen är också något att peka ut, med den smutsiga och rebelliska atmosfären ihop med de smutsigare delarna i berättelsen.
Medan vi är i ett ganska hemskt och våldsamt territorium kan vi fokusera på krigsfilmer imorgon.
Mitt Twitter: @Spid3rF
Mitt Letterboxd: Spid3r Fang
