Gammal Musik Fredag #3: Själen (2020)
Det är dags att skriva om lite soul. Första halvan kommer bestå av traditionella soul och blues skivor och den andra halvan lutar mera åt det moderna sammanhanget att ta en gammal genre och vända den upp och ner för att skapa något helt nytt.
Otis Blue/Otis Redding Sings Soul –Otis Redding (1965)
Otis Redding, också känd för den yngre generationen som skapade (Sittin' On) The Dock Of The Bay. För musikfolk är Redding bland de största och viktigaste människorna inom R&B, blues och soul genrerna, något han visar starkt på Otis Blue. Bestående av en massa covers av då nutida R&B låtar som har blivit klassiker eftersom så många artister skapade sina egna versioner igenom tiderna och händer än idag, bara inte lika regelbundet. Att säga Otis Redding hade en vacker och kraftig röst vore att inte sälja skivan ordentligt, då han låter som en torterad ängel igenom hela skivan och säljer varenda känsla ordentligt, något få artister idag kan göra.
Howlin' Wolf –Howlin' Wolf (1962)
Nu över till en annan legend inom samma område, men nu går vi från Georgia till Chicago. Jag kan tänka mig att herr Wolfs röst stack ut i musikscenen på den tiden, med en absolut kraft bakom det och definierade ordet raspig. Som hans debutskiva Moanin' in the Moonlight består uppföljaren Howlin' Wolf av singlar han släppte under Chess skivbolaget under sena 50-talet och tidiga 60-talet, varav några är covers och andra originella låtar skrivna av Wolf han själv och producent Willie Dixon.
The Underside of Power –Algiers (2017)
Som sagt i början hoppar vi femtio år in i framtiden och tittar på hur unga idag håller genren levande, med bland de extremaste exemplen i min samling. Algiers är på alla sätt gospel och soul, men på andra sidan tar de inspiration från industriell musik och en massa punk. Så här får man rösten från en Howlin' Wolf kombinerat med instrumentering man kan se ett band som Iceage eller Big Ups producera, fast fortfarande med en klassisk blues och protest vibration i låttexterna och ibland blöder moderna hip-hop trummor igenom. Det hela är så "in your face," kraftigt, djärvt och så otroligt unikt.
Nina –Xiu Xiu (2013)
Jag tog upp Xiu Xiu för två veckor sedan och insåg att jag inte ägde några andra skivor förutom Forget, tills nu där jag har också köpt Girl With Basket of Friut och dagens skiva Nina. Den här skivan är en covers skiva, där Xiu Xiu uppträder låtar skapade av jazz och soul legend Nina Simone och ifall ni är en fantast av Nina Simone borde ni inte rusa och lyssna på Nina. Det är en sådan extrem vänsterkrok att Nina Simones influens kan knappt märkas på skivan, där det går i en läskigare och mer vriden riktning, där sjungandet så nära mikrofonen som möjligt, så djupt och lågt det kan gå och instrumenteringen är oftast tom och nästan hemsökt. Skapar bland den underligaste och kylande soul upplevelserna jag har hört. Anse detta som en extra skiva i nästa veckas allahelgonadagen inlägg.
Mitt Twitter: @Spid3rF
Mitt Letterboxd: Spid3r Fang
