mrtambourineniclas.blogg.se

Här kan du läsa ett galet passionerad filmentusiast och amatörkritiker skriva om nya så väl som äldre filmer från en sådan objektiv synvinkel som han är kapabel att ge... med stavfel naturligtvis.

Filmer jag såg den här månaden (Juni 2017)

Publicerad 2017-06-29 17:17:00 i Filmer jag såg den här Månaden,

Följande inlägg är en lista av filmer jag såg för första gången den senaste månaden. Inte nya filmer som jag såg på bio, utan istället äldre eller nyliga filmer som jag har kunnat streama eller köpt på dvd/blu-ray. Detta är mest för att motivera mig själv att se fler filmer när jag nu inte har så mycket tid över att se äldre verk istället för endast sprillans nya filmer.

 

Akira (Reg. Katsuhiro Otomo, 1988)

Klassisk film. Introducerade många västerländska till anime. Se den ifall du är ett dugg intresserad. Detta var vad jag ville "Blade Runner" skulle ha varit, med karismatiska karaktärer och bra humor i en värld där man får se karaktärerna gå igenom sitt vardagliga liv, istället för att ge filosofiska tal från ingenstans som "The Matrix". Allt våld var lite svårt att svälja för, mest på grund av hur överdrivet blodigt och explicit det var. Filmen känns lite för lång också, med tanke på hur snabbt filmens narrativ konstant rör sig framåt och saktar knappt ned, men förutom det är den nästan perfekt. Jag tycker om alla designs, konstiga scenarion, äcklig symbolik och animationen är absolut galen. 
Stor rekommendation från mig.
 

Bigga Than Ben (Reg. S.A. Halewood, 2008)

Jag är inte världens största fantast av Guy Ritchie, speciellt idag, mest för att han komplicerade relationer mellan karaktärer är onödiga i många hans verk. ’’Bigga Than Ben’’ är nästan ett perfekt exempel på vad jag har velat se från hans filmer. Gatusmarta karaktärer i snuskiga miljöer och publiken går med igenom deras kriminella liv. Det är likt ’’Trainspotting’’ på många vis. Med det sagt föredrar jag bilderna och alla individuella scenerna i ’’Trainspotting’’, men ’’Bigga Than Ben’’ var riktigt stenhård i sitt berättande.
Stor rekommendation från mig.
 

Cop Car (Reg. Jon Watts, 2015)

Jag blev mest intresserad i den här när jag läste att regissören för ’’Spider-Man: Homecoming’’ hade också gjort den här. Jag var redan bekant med James Gunn när han börja jobba på ’’Guardians of the Galaxy’’, Joss Whedon på ’’The Avengers'' och Edgar Wright på ’’Ant-Man’’, men jag hade aldrig hört talats om Jon Watts innan. ’’Cop Car’’ påminner om moderna westerns med långsam takt och struktur, som ’’There Will Be Blood’’ och ’’No Country for Old Men’’, men den här har en mer komisk stil till sig. Det är nästan nostalgiskt hur barnen uppfyller en fantasi om att vara en action hjälte genom att köra en polisbil, men som det brukar göra poppar verkligheten upp genom tvistar i handlingen jag vägrar avslöja här. Det är riktig spänning närvarande, med ultra intensiva scener och otroligt filmskapande, speciellt när det gäller kameraarbetet och ljudmixningen. Förvånande var huvudkaraktärerna lätta att relatera till och var underhållande skrivna. Med några billiga skämt med vapen inblandade och få långsamma scener åt sidan tyckte jag den här filmen var fantastisk och är utan tvekan en av 2015s bästa filmer. 
Stor rekommendation från mig.
 

Le Tout Nouveau Testament (/Det Helt Nya Testamentet) (Reg. Jaco Van Dormael, 2015)

Jag planerade att se den här på Göteborgs Film Festival förra året, men jag hade redan fullbokat med andra filmer jag ville se just då. I jämförelse med allting jag såg den veckan hade den samma kvalité tycker jag, i att den är helt okej. Med filmens beskrivning förväntade jag mig en löjlig komedi med endast skandalösa scener, men den var genuint sorglig på ställen, trotts hur absurd riktningen och klippningen var majoriteten utav speltiden. Mitt största problem med filmen var att den inte var konstant rolig eller slängde några överraskningar min väg och slutet passade inte in i kontext med sin mörka humor. Specialeffekterna är skrattretande på ställen och jag förnekar inte det alls, men filmen var riktigt snyggt inspelad, med knappt någon användning av handhållen kamera. Klippningen är tråkig för mig, men det förhindra inte mig att tycka om den.
Rekommendation från mig.
 

Escape from Tomorrow (Reg. Randy Moore, 2013)

Jag blev intresserad i just den här för att den var inspelad i Guerrilla stil och i Disneyland utan tillstånd. Det är intressant att filmer i den här filmskaparstilen kan existera och se så bra ut. Det är delar, speciellt i klippningen, där man märker budget begränsningen med brist på antal tagningar, greenscreen och videokvalité, fast det är inte vad som får mig att inte bli imponerad. Filmens narrativ är för simpel, symboliken för uppenbar, takten för långsam och budskapet har gjorts så många gånger innan. DVD exemplaret jag äger har ett citat på framsidan som säger att David Lynch skulle vara stolt, vilket låter rimligt. Ifall du är en fantast av skumma och surrealistisk skräck komedier kan jag rekommendera den här, men ifall du är en casual filmtittare ser jag ingen anledning varför du borde ge den här dock. Personligen tyckte jag om konceptet och filmskapandet. 
Svag rekommendation från mig.
 

Gentlemen (Reg. Mikael Marciman, 2014)

Wow, jag hade ingen aning om hur mycket filmskaparna tycker om att runka av Scorsese. För att få allt negativt ur vägen: jag absolut hatade klippningen. Det är klippt ihop tajt med tagningar som inte varar längre än fem sekunder, men varken ramen eller objekten har någon form av relation till varandra. Inga matchande vinklar, annorlunda takt till det för att passa scener, absurd användning av kameralinser, uppenbar digital zoom, ett oändligt antal montage, få etablerande tagningar osv. utan filmen verkar bara klippa iväg till vad den än vill utan att ha logik till sig. Handlingen är tråkig, karaktärerna är tråkiga, pretentiös och har berättande jag absolut inte tål. Det är synd, för att filmen har bra kameraarbete och skådespelare. 
Ingen rekommendation från mig.
 

Grabbers (Reg. Jon Wright, 2012)

Jag visste att den här skulle bli en favorit den här månaden baserat på sin beskrivning och att det är en skräck komedi, så det var skönt att inte bli besviken. Klippningen var lite underlig på ställen, det var lite tråkigt att monstret var helt och hållet animerat via datorer och det var en del klichéer som dök upp under sin andra halva, men dessa klichéer är relativt okej i filmens kontext med sin stora tvist. Manuset var riktigt bra, med att varje scen hade någon anledning till att existera, vare sig det var för spänning eller för att etablera saker för senare scener i filmen. Den lånar mycket från ’’Alien’’, men det var inte distraherande för mig personligen.
Rekommendation från mig.
 

Star Trek Beyond (Reg. Justin Lin, 2016)

Detta är en nylig film, men när kommer jag någonsin hitta en rimlig anledning att prata om den här? Jag undvek den här förra året mest baserat på att ’’Star Trek Into Darkness’’ var usel och jag hade inget intresse att sitta igenom en liknande film. Jag var genuint underhållen igenom majoriteten utav speltiden under ’’Star Trek Beyond’’. Skurken var tråkig, all action var okej, dialogen var hackig och musiken var lätt bortglömd, fast den här gången var jag fängslad av handlingen och karaktärerna, i hur simpelt allt var. Det är inte i Star Trek tradition och i kontext med den här trilogin passar den inte in från ett ton och ark perspektiv, men som ett simpelt tajt sci-fi action äventyr är den riktigt underhållande, mer så än dessa senaste två Trek filmerna.
Rekommendation från mig.

Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela