Made in Abyss - säsong 2, avsnitt 1

(Följande text avslöjar allting som händer i avsnitt ett av Made in Abyss säsong två. Kommer även ta upp händelser i säsong ett och filmen Dawn of the Deep Soul, så jag rekommenderar att ni ser dem sakerna först innan ni läser vidare, då det avslöjar viktiga händelser och kontext behövs.)
Japp. Vi kommer göra det här. Kanske inte varje vecka, men vi kommer gå igenom hela säsong två av Made in Abyss. Eftersom jag har läst alla volymer av mangan serien är baserad på kan jag lätt förklara allting som kommer hända, men vi går igenom varje avsnitt utan att - mestadels i alla fall - avslöja kommande händelser som inte visats i avsnitten än. Detta kommer vara mera en reaktionär text kombinerat med hur jag tänker från avsnitt till avsnitt hellre än den större bilden, åtminstone i början. Var säkra nu... hundra procent: ifall ni inte har sett Made in Abyss innan borde ni sluta läsa och framöver antar jag att ni redan har sett allting serien har släppt hittills.
Avsnittet, förvånansvärt, börjar med Wazukyan och hans besättning. I mangan blev vi inte introducerade till dem karaktärerna förens volym åtta av mangan, när efter slutet på Dawn of the Deep Soul filmen så börjar volym sex, så det var lite udda och jag kan tänka mig att folk obekanta med mangan blev chockerande när det första dem får se är en karaktär de aldrig sett innan och direkt efter börjar den ökända barnvåldtäkt scenen. Det är inte explicit nämnt i varken mangan eller avsnittet som just det, men med tanke på inramningen och hur det hela är strukturerat ska det vara en metafor för våldtäkt, något som tematiskt passar in i resten av denna berättarbåge, men samtidigt är detta något extremt att slänga i knäna hos tittare inom dem första två minuterna av säsongen. Sedan ändras hur publiken blir introducerade till dem här karaktärerna. Nu när publiken vet att dessa karaktärer har stora roller att spela i senare avsnitt försvinner överraskningen litegrann när vi får se deras bakgrunder senare. Detta är inte en kritik eller något liknande, det är bara annorlunda för tillfället. Samtidigt ska jag inte förneka att det var skoj att få se Vueko, Irumyuui och gänget så tidigt, dessutom bär deras dialog och interaktionen diskret förebådande och är troligen bitar tittare kommer ha glömt bort när vi får se deras bakgrunder i helhet senare; belönar flera visningar efter att säsongen är över. I mangan dumpas all information på en gång och är presenterat som en stor tvist, därför säger jag för tillfället att en förändring inte betyder att det är "sämre" eller "bättre."
Ett stilistiskt val serien (och modern anime) har haft är den stora förlitan på monologer och direkt dialog, något som inte verkar vilja försvinna i nära framtiden. Beroende på vilken sorts berättande man föredrar kommer man uppskatta karaktärerna uttrycker sig genom dialog eller genom rörelser, något som kommer seriöst påverka ens njutning av Made in Abyss. På en generell nivå föredrar jag mytologiskt, abstrakt och surrealistiska berättelser som låter tittare/läsare ta sin egna mening från en bit konst; läsa mellan raderna som man säger, något som är närvarande i Made in Abyss och samtidigt inkluderar mycket förklarande för allting, inklusive karaktärsmotivationerna. För mig har mangan och serien en bra kombination av båda typer av berättarstilar, då det finns mycket mörkt subtext och tema man kan gräva sig djupt ner i ifall man vill och sedan har kawaii karaktärsdesigns, penis skämt, löjlig dialog och slapstick som ger karaktärerna lite mänsklighet och förtjänad lättnad från torterade händelser. Så Made in Abyss kan ha en våldtäkt metafor och samtidigt ha en huvudkaraktär bajsa i mitten av en hiss och det hela passar in perfekt ändå. Ja, våldet presenterat här vrider magen på en, men vad jag argumenterar är att serien inte presenterar detta som en bit billig chock för att få en dum reaktion ur sina tittare, utan den har smak och har en vitts med det, vilket utmanar dem som är villiga att se hemskare saker som existerar i världen som ett sätt att utveckla empati och en större förståelse för verkligheten. Det är mina åsikter kring det ämnet i alla fall och Made in Abyss specifikt, så tänk vad än ni vill om det.
Vi blir återförenade med Riko, Reg och Nanachi igen och vi får väldigt lite av dem i det här avsnittet. Det är tillräckligt att vi får en idé om var karaktärerna är, mentalt alltså, dessutom blir vi påminda om deras dynamik, inte så annorlunda från när första avsnittet från en ny säsong av en sitcom, där man får en hyperaktiv, simplifierad version av karaktärerna så publiken blir påminda om varför dem tyckte om karaktärerna. Nanachi är underbart sarkastisk, Reg är dum och har noll koll och Riko är smart och socialt pinsam; Seinfeld kommer stämma. Med skämt åt sidan så är deras interaktioner inte nödvändigtvis nytt och räddas av att karaktärerna dem själva är så starka, då vi har lärt känna dem och har blivit utsatta för samma hemska bilder karaktärerna har och känner samma känslor, därmed känner vi en koppling till dem. Regs okända bakgrund, Lyza och Mitty är bra driftkrafter som konstant vilar i bakgrunden, sedan är serien inte blyg om att visa hur unga våra huvudkaraktärer är, som inte alls får oss tänka på dem hemska sakerna dem blir utsatta för senare.
Det har varit en lång väntan på nytt Made in Abyss innehåll och vid första avsnittet har väntan varit värt det. Animeringen, konststilen och skådespelarna är fortfarande grymma, även ifall det inte reflekterar mangan hela tiden fungerar det spektakulärt. Eftersom detta är första avsnittet har det inte hänt så mycket och finns väldigt få saker att skriva om utan att gå igenom kommande viktiga delar, så vi väntar tills dem faktiskt kommer istället. Jag är överlycklig att det äntligen är här och jag ser fram emot nästa vecka.
Läs min bok: patreon.com/ngsvensson
Mitt Twitter: @Spid3rF
Mitt Letterboxd: Spid3r Fang