Made in Abyss - säsong 2, avsnitt 3

(Detta inlägg skulle publicerats förra veckan, men blogg.se och publishme.se ville inte fungera på min dators webbläsare. Följande text avslöjar allting som händer i avsnitt tre av Made in Abyss säsong två. Kommer även ta upp händelser i säsong ett och filmen Dawn of the Deep Soul, så jag rekommenderar att ni ser dem sakerna först innan ni läser vidare, då det avslöjar viktiga händelser och kontext behövs.)
Suso. Äntligen blir vi introducerade till Faputa, som är prinsessan av Hollows och är det högsta värdet, vilket är väldigt grymma titlar att ha. Det finns inte mycket att säga om henne än, eftersom vi vid det här laget endast har sett hennes design och vet ingenting om hennes personlighet eller röst, så vi avvaktar till nästa avsnitt. När jag skrev om första avsnittet undrade jag varför serien visade Vueko och dem andra innan dem kom till den gyllene staden, men jag förstod inte att det innebar att serien kunde lura eller vilseleda sina tittare med den inramningen. Jag säger inte vad, allt jag kommer säga är att ni allihopa har blivit lurade och ni har inte insett det än. Hur som helst förstår jag frestelsen att inkludera karaktärerna så tidigt och strukturellt är det ganska svårt att passa in hela deras bakgrund i ett tjugo minuters avsnitt som garanterat kommer senare och samtidigt sälja det ordentligt till tittarna, så det är lika bra att få fram dem grundliga sakerna först och sedan låta den stora tvisten bli presenterad separat. Jag förstår varför vi får se dem, bara förväntade mig inte att vi skulle se dem så tidigt igen.
Detta är tidspunken i berättarbågen där vi får informationsdumpen och även fast det är ett anfall med dialog och lore tycker jag om det. Tycker också om att serien tar sin tid att etablera exakt hur IRUburu/Ilblu/byn fungerar. Etablerar byns definition av värde, deras valuta, deras ritualer och kultur, vad som händer när något fel utspelas och vad "balanseringen" betyder. Svar, ja, pengarna dyker bara upp sådär i mangan, Majikaja/Kaja blir läskigt inramad och att han vill köpa en liten flickas kropp är också där, något jag trodde serien inte skulle ha modet att inkludera, men det är där. Samtidigt var det en del saker jag hade glömt av, som hur byborna har sina egna "värden" på underliga sätt och Riko blev matförgiftad. Det är delvis relevant för handlingen och karaktärsdramat, då med Regs äventyr utanför byn, Nanachis utforskande efter frukt och vatten och Rikos magproblem behövs så gruppen kan separeras ett tag, men tittarna kommer nog ta dem humoristiska och igenkännande ögonblick med sin efter visningen istället för att tänka på kommande händelser. Kaja kan inte välja ifall han vill hjälpa Nanachi eller se Faputa, barnen tvekar på att äta maten dem får, Reg blir kittlad. osv. I slutändan är det Made in Abyss stora charm och är ganska likt Jojo's Bizarre Adventure, i hur den förlitar sig på lättsmälta, komiska ögonblick och kontrasterar det med skräckelement som uppkommer från ingenstans.
Avsnittet visar också det konstanta problemet med filmatisering av ett visuellt medium. I en serietidning kan man komponera tagningar på ett sätt som är delvis jobbigt att återskapa i ett filmiskt format, som att ta bort bakgrunder helt och hållet eller vrida på karaktärer och bakgrunder för att skapa en annorlunda känsla från vad andra konstformer kan. Så jämför man scener ur den här serien med mangan är det inte underligt att många vinklar är mindre dynamiska, saknar djup i bilden och ljuset är inte lika minnesvärt som stillbilderna i mangan. Säsong ett och Dawn of the Deep Soul lyckades skapa sina egna stilar och skapade sina egna chockerande ögonblick med hjälp av filmiska tekniker, men man märker att Ilblu lämnar mycket att önska, från en visuellt perspektiv. Färgerna och designen till byn är väldigt vacker och för första gången sedan seriens första avsnitt får vi se ett mer traditionellt ljus som ser ut som solsken istället för det illgula, blåa och mörka skuggorna som har varit i serien hittills, vad som saknas här dock är intressanta tagningar. Eftersom ljuset är traditionellt och formatet förhindrar karaktärerna och bakgrunderna att vridas för effekt ser många scener ganska stela ut och bär inte på lika mycket känslomässig vikt som i mangan. Så "balansering" scenen är inte lika kraftfull eller groteskt som i mangan, men det fungerar fortfarande. Medans vi pratar om presentation är detta fortfarande en anime i sitt DNA, så man får ögonblick där karaktärer blir överraskade, stannar upp, frågar vad som händer och en karaktär förklarar det för dem, på det uppenbaraste sättet som det går, exempelvis när Riko ska gå upp för trapporna i avsnittet. Inte en kritik eller så, det är bara en stil som förändrar upplevelsen från mangan. Sedan finns det förändringar som jag inte riktigt förstår varför dem blev inkluderade, exempelvis när Reg går utanför barriären. I mangan trycks alla Hollows mot barriären och kan inte komma ut, så när Reg kommer fram tränger han sig igenom och råkar poppa ut på andra sidan, men i avsnittet gör han det medvetna draget att stiga utanför byns skydd och jag förstår inte varför det behövde ändras. Gör att Reg ser lite dum ut, när roboten lätt kunde skjutit ihjäl honom där han stod.
För att vara ett infodump avsnitt tycker jag detta var snyggt strukturerat och berättat. Det är väldigt mycket dialog, men hur annars ska man få tittarna att förstå alla dessa koncept konkret? Nästa avsnitt kommer inkludera en utav mina favoritögonblick i hela serien och jag är nyfiken ifall det kommer bli bortklippt eller ej. Vi får se.
Avsnitt 3: 7/10
Läs min bok: patreon.com/ngsvensson
Mitt Twitter: @Spid3rF
Mitt Letterboxd: Spid3r Fang